A walk in the park

Wow! Mount Kenya.

På väg uppåt längs Sirimon route. Toppen till höger är Pt Lenana, 4985 möh, mitt mål.

Börjar ”närma” sig…

Vila och te i solen på 4200 möh. Här sov jag natten före toppförsöket. So far so good, bara j*vligt kallt.

Min guide Duncan visar vägen. Dit upp ska vi!

The next morning. När jag vaknade tjugo över två undrade jag vad tusan det här skulle vara bra för, men när jag kom ut och såg den stjärnklara himlen och fullmånen förstod jag.

Almost there… Nu är klockan snart 06:30 och vi har vandrat sen 03:00. Ärligt talat var det bara riktigt jobbigt de sista, säg, 30 minuterna men när Duncan sa att det återstod 10 min mobiliserades krafterna på ett kick!

I made it! Debut på nära 5000 meter över havet. Häftigt!

Jag vet inte vad ni tycker men själv tycker jag att det här är ganska så fint..

Now walking down down down. Chogoria route är den vackraste men svåraste vägen, därför bättre ner än upp.

Och såhär kan man se ut efter att ha vandrat i ca 12 timmar i sträck och avverkat en sträcka på över tre mil under dem. Trött, men nöjd. (Och precis vaknat av min egen snarkning) Min fascination för berg och mäktig natur finns kvar, om möjligt ännu starkare.

En kompromiss

Yo! Imorgon åker jag till Mt Kenya. Inte Mt Kilimanjaro. Jag har kompromissat ganska friskt med mitt stora mål här nere men känner mig asnöjd. Jag sparar minst 6000 kronor (som jag inte ens har..) och får fem extra Nairobidagar. Mt Kenya sägs dessutom vara mycket finare än Kili. Även om det ju inte är Afrikas högsta berg så är det väl det näst högsta, och nummer ett i Kenya. Går allt som det ska når jag 4985 möh på måndag. Högsta punkten är på 5199 meter men kräver riktiga bergsklättrarskills, och jag tror inte pappa vill att jag försöker mig på det!

(Bilden lånad från northexplorer.se)

Om det är några SKF:are som fortfarande hänger i här på bloggen så lovar jag att använda alla utrustning jag fick och dessutom sätta en flagga på ”toppen” 😉

Safarin var för övrigt riktigt häftig med hela Big Five på en och samma dag + geparder, flodhästar, Timon & Pumpa med flera! Dock kände jag mig som en vidrig människa när säkert trettio vita minibussar försökte förfölja en lejonfamilj och en unge som tränade på att jaga.

Jag är tillbaka igen på tisdag. Lovar att vara försiktig 🙂 Kwaheri.

Den afrikanska julklappen

Passar på att köra statistiken i kommentarstävlingen också! (Tack för idén bror, du ligger dock efter :)) I ledningen har vi nämligen en lite otippad person. Förhandsfavoriterna får skärpa sig!

  1. Erik Werner: 9 st
  2. Kathleen: 7 st
  3. Sofia: 6 st
  4. Magnus: 5 st
  5. Farmor & Olle, Basel: 3 st
  6. Mamma, Kim, Lottapotta: 2 st
  7. Övriga: 1 st

Än finns tid att komma ikapp! Tänk dock på att hårt och kontinuerligt arbete lönar sig framför att jobba hela natten före inlämning 🙂 Deadline 9 december. Önskelistor bör skickas till jultomten i tid!

Update

Har fått klagomål på dålig uppdatering. Sorry! Läget är iaf bra. Har haft en bra senaste vecka med dansworkshop, utflykt till Ngong hills och löpning på nära 2500 m.ö.h, Nairobi dance forum, uppträdande med några av barnen i organisationen där de bland annat sjöng Små grodorna och Imse vimse spindel – jag var stolt!, utgång, besök av mina faddrar Joel och Sara och en heldag med allt vad Kibera har att erbjuda -KUL ATT NI KOM!!, intensivstudier i swahili, besök på barnfängelse i Nairobi samt en klinik i Kibera med studenter från Göteborgs universitet. Parallellt har jag försökt knyta ihop säcken för min tid här nere men det är sannerligen inte lätt. För det första känner jag mig halvfärdig med mycket, men hoppas att jag har satt några frön som kan gro och få något att växa, för det andra har jag ingen lust att åka hem och skjuter saker framför mig.

Imorgon åker jag iaf på safari till Masai Mara med GU-studenterna. Tillbaka söndag. Vad som väntar sen är dock tämligen oklart. Några av er har frågat vad som hänt med Kilimanjaro. Det undrar jag också! Planen var att berget skulle vara bestiget redan i mitten av oktober men mitt planerade sällskap ballade ur. Det handlar dessutom om enormt mycket pengar varför jag for ett tag nästan helt släppte det. Vad jag tänker nu är dock att på vinst och förlust åka till Arusha på tisdag. Blir det ingen bestigning får jag i alla fall se berget haha. Och kan lägga till ett nytt land på listan… Men ärligt talat skulle jag lika gärna kunna stanna i Nairobi en vecka till och jag antar att det står kvar till en annan gång. Vi får se vad som händer. Sista helgen i november blir det hursomhelst Mombasa och efter det tropikbeachen i Lamu.

Ha det gött i snön gott folk. Vi hörs när tillfälle ges. KRAM

Joseph Taxi – a tribute

Idag har jag varit och shoppat med Joseph. Min taxidriver och bodyguard. Men även skvallertant, extra swahililärare och kiberaguide. Och nu då också shoppingsällskap och smakråd. Multi tasking helt enkelt.

Om man har hört dessa citat upprepas ett antal gånger så vet man att man är med Joseph eller att han är i närheten:

”Välkommen till lille biiil!” ”Julii, I like your happiness.” Eller ”He doesn’t like my happiness” om han refererar till någon annan. ”Miss me most!” I’m your bodyguard!” ”Who was the first person to greet you in this country?” ”Welcome to the music” ”Hejdå! God natt! Hejdå!”

Kan bli lite tjatigt men på det hela taget är det en go gubbe och verkligen en klippa att lita på i alla lägen.

Jag har även haft svensklektion med några av killarna i organisationen. De vill lära sig förföra svenska tjejer, hahaha! Tjena kexet, står du här och smular? är en favorit i repris 😉