Några dagar senare

Flygresan till Nairobi gick helt enligt planen. På Landvetter köpte jag mig en tidning; Passion for business – för framgångrika kvinnor. Det kändes som en bra uppladdning inför jobbpremiären! Med stödstrumporna på följde jag sedan resan söderut över Europa, Libyen, Sudan och Etiopien på den lilla skärmen framför sätet, och kände mig fascinerad över hur vi som en liten fågel i luften kunde flyga över dessa turbulenta områden. Ihopkrupen lyckades jag sova några timmar men strax efter kl 3 svensk tid var det frukostdags. Det fick som följd att jag gick runt som ett spöke hela dagen, trots tupplurer både på fm och em. Väl i Nairobi var det mesta sig likt. Jag blev hämtad av Joseph, Rapho och Mutta (uttalas Mauda :)) och resan gick direkt till Ayany, Kibera där jag checkade in hos Monica. Där bor jag till på lördag.

Egentligen finns inte så mycket att berätta mer än att känslan av att vara tillbaka är lite märklig. Jag var här tre månader förra gången, och hemma i nästan nio efter det. Bilderna av omgivningarna och människorna här har alltså funnits i mitt huvud tre gånger så länge som jag har sett dem på riktigt. Trots det känns det som det var alldeles nyss jag vandrade runt på jorden här, och det mesta ganska normalt. Skorna blir fortfarande alldeles brunröda efter en kort promenad, musik och människor är fortfarande över allt och maten är likadan.

Utsikt by night från Monicas fönster. Kvarterskrogen spelar fortfarande hög musik som man kan dansa till i lägenheten…

Men vi åt hemmagjorda chaptis med mungböngryta istället. Mums!

Igår gjorde jag så entré på kontoret i Westlands för att inleda min karriär som civilingenjör. Om jag kände lite hemlängtan redan efter första dagen i Kenya och att saker och ting inte var så värst häftiga, så känner jag istället en upprymdhet efter dag 2. Det var roligt, inspirerande och händelserikt på jobbet, även om jag mest försökte få saker och ting att fungera (som vanligt på första dagen på vilket jobb som helst). På vägen hem i bilen med Joseph såg jag Kenyas färger klart igen och upptäckte till och med att jag förstår en hel del swahili. Imorgon flyttar jag in i mitt hus på gångavstånd till jobbet och Kenya-livet kan börja, utmaningarna likaså!

Ett fruktstånd i utkanten av Kibera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *