Varför känns det som jag har hört det här förut?

Visst finns det hopp för jordens klimat. Så skriver Karin Bojs i den här vetenskapskrönikan på dn.se. Klimatet fortsätter att påverkas, troligtvis kommer vi inte att klara att hejda temparaturökningen vid två grader det här seklet. Ändå skrivs det inga heta rubriker längre.

Sedan skriver hon: Jag förstår mycket väl att en del människor deppar ihop när de ser denna utveckling. Men personligen tycker jag det är bättre och mer konstruktivt att se till möjligheter.

Så tycker ju jag också. Men vad tusan, har inte vi pratat om det här så många gånger förut? Att det är så mycket bättre med miljövänliga lösningar? Varför glömmer vi då bara bort och fortsätter med våra liv som vanligt? Möjligtivis ändrar vi någon liten detalj här eller där eller köper en plattare TV, bränslesnålare bil.

Eller räcker det? Räcker det att vi väntar på att något större ska komma och rädda oss? Det kanske bara är jag som överreagerar? Det vore ju oerhört bekvämt i alla fall när väldigt få faktiskt är beredda att kompromissa bort bitar av den personliga komforten för att rädda vår planet!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *