Så länge du och jag har fördomar lär förtrycket fortsätta

Den organiserade fascismen är på frammarch. Det vittnar den senaste tidens händelser om och att SD:s väljarstöd ökar är inte ett oberoende faktum. (Se GP:s kolumn häromdagen). Det är förfärligt, säger vi andra. Människors lika rätt och värde, är det så svårt att förstå?

Och samtidigt som vi fördömer extremismen glömmer vi bort att rannsaka oss själva. Jag vill gärna tänka att jag är fördomsfri men ändå ploppar tankarna upp ibland. Han ser lite farlig ut. Undra vad de har för förhållande? Vad bra att en svart person får komma till tals i frågan så att det perspektivet inte glöms bort.
Osv.

Jag döljer dessa fördomar väl, tror jag. Det är problematiskt för vi förstår inte alltid vad som är fördom och att acceptansen av en viss jargong eller vissa åsikter föder ytterligare fördomar. Normalisering.

Vi är många som är emot SD och många som fördömer extremismen. Men kanske berättar någon vid fikarummet en rolig historia innefattande ”en neger”? Skrattar vi artigt eller säger någon ifrån? (Har jag varit med om.) I all välmening och av nyfikenhet frågar vi kursaren med mörk hudfärg var hon kommer ifrån, du vet egentligen? Tog hon illa upp, nej det var verkligen inte meningen!

Kika på budskapen som studenter vid Oxford i England förmedlar, i initiativet I, too, Am Oxford. Hur rasifierade studenter känner sig förbisedda och nervärderade på universitetet. Förstå.

”If you don’t see race, how come we don’t see race in the admission statistics?”
”Oh you’re from Ghana. My cousins nanny is from Kenya.”
”My voice is NOT the voice of all black people.”

Förstå vilken daglig smygrasism som någon men annan hud- och hårfärg än den typiskt blonde svensken får stå ut med, ofta maskerad som intresse och okänslig nyfikenhet. Oförstånd gör att det slår fel. Tankarna på människors olikheter finns där hela tiden, förutom när det gäller. Då glömmer vi. Då ser vi bara de som ser ut som oss själva. Jag tror inte att det är för att folk är rasister. Jag tror det är för att fördomarna är så väl maskerade att de misstas för sanningar.

Är det då förvånande att extremism växer när förtrycket är så institutionaliserat att till och med de som är starkt emot utövar det?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *