En liten speciell stund i livet

Plötsligt händer det! Ett blogginlägg. Familjen sover fortfarande denna söndagsmorgon men jag är vaken. Dricker halvtaskigt kaffe och äter äggmacka med kaviar, trots att vi är i Kenya. Och känner mig så harmonisk, att det bubblar lite inuti. Det är en känsla jag inte känt på länge. Underskottet av egentid har varit stort och vardagen har bara snurrat på utan tid för eftertanke och att drömmar har fått fäste. Men så plötsligt kom den här helgen, efter en bra jobbvecka, och blev alldeles underbar i sin enkelhet. Igår storstädade jag medan Elton sov och putsade noggrant bort små små irritationer som trängt på och hindrat trivseln att få plats. Ordnade, sorterade och städade ut. När han vaknade busade och gosade vi och det verkade som att mitt lilla barn var lika harmonisk som jag. På kvällen, när huset sov igen och jag för en gång skull inte kände trött- och mattheten komma krypande med en gång satt jag ensam uppe med en kopp kamomillte länge. Sjönk in i googles förtrollade värld och research om något jag skulle vilja göra, tillät drömmen att komma fram och funderade på vad som krävs och hur jag skulle få livet att fungera för att göra detta. Framtiden. Och så klippte och fixade jag med framkallade fotografier. Ramade in och antecknade. Dåtiden. Som någon vis person har sagt är det de små stunderna av lycka som gör livet. Idag var verkligen en sådan stund och vem visste att en ensam lördagkväll i sin egen lilla värld kunde kännas så speciell?