The good life

Okej, man har det rätt bra i Kenya ibland ändå. Och eftersom ett nyårslöfte jag har är att uppskatta min tillvaro mer (jag börjar bli bortskämd) tillägnar jag detta inlägg värmen och naturen i detta land. Se själv och avgör! Jag avslutade semestern tillsammans med min vän Sarah ute vid den kenyanska kusten på en liten ort som heter Malindi. Stränderna är vita och milsvida längs indiska oceanen, fisken färsk och grillad till lunch, och mangojuicen utsökt vid poolen. Cheers!

Gott nytt år också vänner!

Hallå hallå jag lever!

Hur gick det nästan en månad utan att jag skrev ett blogginlägg? Vart tog tiden vägen? Jag antar att det har att göra med att jag har haft otroligt mycket att göra, och det senaste har det känns som att tiden har accelererat. Swisch var veckan över, swisch var det måndag igen. Jag önskar jag hade haft mer tid att skriva under tiden för jag har verkligen gjort mycket roliga och spännande grejer, men det får bli vid ett senare tillfälle eller muntlig berättelse. Nu ska jag inte skriva så mycket heller, kom nyss från jobbet och vill allra helst sova.

Men swisch kommer det vara jul också! GOOD NEWS är att jag kommer hem 😀 😀 😀 Biljetten bokades idag och gällande datum är 21 – 30 december, landar tidig morgon. Alla vänner som läser detta, låt oss boka in en träff! Åh vad det ska bli mysigt.

Avslutar med några mobilbilder från det senaste:

En möjlig kvällssyn från kontoret. Det senaste har det dock spöregnat med enorma bilköer och forsande vatten på gatorna som följd. Håller tummarna att solen är tillbaka nu (har varit torrt i två dagar).

Möjlig syn hemma i vardagsrummet. Varning, innehåller fladdermus… Paniken var total när den kom springandes nerför trappan, men jag lyckades fånga den!

Och så en möjlig syn av mig själv, på spontanutflykt till Machakos där min kompis Shamir hade en konsert i helgen. Det var en förvånansvärt vacker liten stad öster om Nairobi omgiven av fina vyer och odlingsmark, och en rolig tripp med dans till Kamba-musik och nya upptäckter.

Kramar!

Vänner, vill ni vara med och ge hopp till ungdomar från Kibera?

Låt mig göra lite reklam igen för Global Relations skolprojekt. Just nu byggs en internatskola i Ngong ett par mil utanför Nairobi som ska ge ungdomar, som annars inte hade haft råd att gå i gymnasiet, nyckeln till en ljus framtid utan kriminalitet, droger och tonårsgraviditeter; utbildning. Nästa fas i konstruktionen är en toalettbyggnad med ett avloppssreningssystem som ska producera biogas att använda till matlagning. Det är en sjukt smart lösning och ett sant kretslopp som sparar pengar och miljö. Dan-Eric Archer som cyklandes (!) har tagit sig till Kenya (nästan hela vägen i alla fall) är nu på plats för att sätta igång detta, men det fattas tyvärr fortfarande pengar. Känner du att det skulle vara meningsfullt att stötta projektet med en summa, stor eller liten, är det mer än uppskattat! Jag kan garantera att det är bland det mest direkta bistånd man kan ge, med minimala administrativa kostnader. Och Kiberas underbara ungdomar förtjänar verkligen en bättre framtid. Se klippet nedan eller läs mer på länkarna som följer:

Eller följ denna lathund för att stötta projektet: Bg 5432-2151. Ange ”Skola” i meddelandefältet. Tack.

Jag ser normal ut!

Någon som minns min förskräckliga hårklippning förra gången jag var i Kenya? Tror jag har berättat den historian lite för många gånger så det borde låta bekant iaf… Nu var det dags igen, mitt hår hade blivit alldeles för långt, så på lunchen traskade jag iväg till ett ställe som fanns på Internet (ett bra tecken tänkte jag) och spanade in det. Fick en tid 17.30 och voilà, here I am:

Jag ser normal ut! Till och med lite snygg. Särskilt som de även lyckades fresta mig med en manikyr, mitt livs första, haha 🙂

Thank god att jag hann hem innan detta började

Regnsäsongen är på väg och när det regnar i Afrika så regnar det! Tur att jag gick tidigt från jobbet idag. (Efter några dagars regnande är dock Rhapta road en smärre flod och sannolikheten att bli totalt nedskvätt av vårdslösa bilister hög så jag var visserligen blöt när jag kom hem ändå)

Ps. lägg även märke till att jag börjat tacka gud för saker, något väldigt vanligt i Kenya… Ds.

In the motherland, mimi ninaitwa Julia Akinyi Achieng

Efter nu totalt fem månader i Kenya har jag till slut sovit på stampat jordgolv i en lerhydda och samma dag ätit majsgröt (som dessutom var gjord på hemmaodlad majs). Det var en föreställning många hade av vad jag skulle göra här innan jag åkte hit förra året. Jag sov dock i en vanlig säng och madrass vilket kanske gör det lite mindre på riktigt?? Hur som helst, Kisumu var fantastiskt. Kanske inte själva stan, men upplevelserna och vyerna runt omkring. Här bjuder jag på lite bilder:

Vårt sällskap flodhästen ute på Viktoriasjön!



I Kisumu är cykeltaxi väldigt vanligt, till skillnad från i avgasiga Nairobi. Vi åkte dock Tuctuc och hamnade i denna trafikstockning…

Efter en natt i staden bar det av ut på landsbygden, till the real motherland. Efter en timme i matatu fick vi åka sista biten med piki piki på en faktiskt ganska bra väg. Orsak: den leder till premiärminister Raila Odingas statehouse, och passerar mark som Obama äger. Hans far var luo, stammen som dominerar i Kisumu med omnejd.


Detta möttes vi av; väldens sötaste hus med underbar trädgård, höns, getter, kossor, kattungar, färska bananer, guava-, papaya- och mangoträd, och så livliga Liz, mitt ressällskap Raphaels brorsdotter som bor där tillsammans med sina farföräldrar.

Nog ser jag lite afrikansk ut utanför min hydda… Numera har jag även ett lokalt namn; Julia Akinyi Achieng. Alla luos får förutom sitt familjenamn ett mellannamn som oftast beror på när på dygnet man var född. Jag fick två!

Jag avslutar med en fin bild som lite visar både det moderna och traditionella. Till viss del har tiden stått still i hur man lever på landsbygden och elektricitet är det inte många som har. Vatten samlas vid regn eller från en närliggande damm, och den mesta av maten odlas på den egna marken. Men i princip alla har en mobiltelefon med vilken man både kommunicerar med nära och kära och utför bankärenden. När jag blir lite rikare ska jag investera i solpaneler och montera på familjen Okongos tak. Då slipper de gå någon kilometer för att kunna ladda telefonen. Det fascinerar mig hur man med små medel kan förenkla livet avsevärt för dessa människor, men ändå behålla traditionen och hållbarheten.

Ero kamano (tack så mycket i luo) Kisumu för en fantastisk helg och på återseende!

Kisumu calling

Strax åker jag med en buss till Kisumu, Kenyas 3e största stad, Obamas 2nd home?? Förbereder mig på en lång och svettig resa, på att se Victoriasjön och att sova på en farm långt från elektriciteten.. i alla fall en natt. Ikväll blir det Sooper guesthouse som enligt recensioner ska vara super.

Åter söndag, tjingeling!

Iddi art

Iddi är min vän som målar otroligt vackra tavlor från sin workshop i Dandora utanför Nairobi, när han inte är i Kibera och driver Wayo Wayos art project. Där var jag på besök i lördags och fick förutom att upptäcka en ny stadsdel med mig ett konstverk hem.

Iddi trycker även snygga t-shirts med främst inspirerande afrikaner och andra förebilder som motiv. Den intresserade finner dessa samt ett urval av tavlorna på facebooksidan Simba Mavazi.